fredag 28 maj 2010

Eurovision - jag måste ju också



Om du mot all förmodan läser en löpsedel på stan, eller surfar in på någon webbupplaga av valfri tidning så går det inte att undvika att se att Sverige misslyckades att ta sig till final i Eurovision song contest. Föga överraskande, för exakt vad finns det i det svenska bidragets låt som är värt att minnas, som sätter sig? INGENTING! Anna Bergendahl har en intressant och annorlunda röst, men låten...."GÄSP!". Sen kan man ju tycka att NRK misshandlade Annas framträdande i snabbreprisen, när styrkan i det svenska bidraget är artistens sångröst så väljer man i första klippet att ha med stegringen då hon visk/pratar fram refrängen, och i det andra klippet väljer man att ha med när Anna håller tyst och låter kören göra jobbet. Nu tror jag inte man valde att ha två så värdelösa klipp med vilja, men det kanske säger om hur färglös det svenska bidraget var i år.

Men gjort är gjort och hur går man vidare efter en sånhär nationell smäll. Den svenska självgodheten har fått sig en smäll. Vi är ju det "svenska musikundret" trots allt. De ständiga förhandsfavoriterna som alltid faller för de förbannade öststaternas konspirationer mot den svenska musikstormakten. Vi är bäst, skickar alltid de bästa bidragen, bara det att ingen annan fattar det.

Så hur går man vidare. Jag tror att Christer Björkman eller vem som nu kommer att vara ansvarig för Melodifestivalkarusellen behöver fatta ett beslut vad man vill ha ut av Melodifestivalen/Eurovision. Vill vi att Sverige ska göra bra ifrån sig i Eurovision så måste definitivt det svenska folkets inflytande över vem som vinner begränsas. Det har ju framkommit med all tydlighet de senaste åren att svenska folket inte har internationell smak. Frågan är då hur mycket Melodifestivalen kommer tappa i popularitet där tittarna inte avgör vem som vinner.

Ett annat alternativ är ju att begränsa antalet låtar i Melodifestivalen, färre deltävlingar, på så vis få fram exempelvis 10 jury-godkända låtar. Men det som ändå har gjort melodifestivalen så populär som den är, är ju alla deltävlingar, att produktionen är ute i landet och visar upp sig.

Ett tredje alternativ är ju att vi accepterar att vi har "förfinad" smak jänfört med vildarna ute i övriga Europa, vi fortsätter som vanligt och får acceptera att ibland tar vi oss till final, ibland inte. Men vi försöker ialla fall omvända de oupplysta därute till att uppskatta äkta kvalitetsmusik. Fast risken med det är ju, vem vill tillslut riskera att få svenska folkets "dödskyss" i Melodifestivalen.

Ska i vilket fall bli intressant att se hur Melodifestivalen 2011 ser ut.

Men nu dags att se fram emot lördagens final. Och hoppas, hoppas att Norge vinner igen.

http://www.youtube.com/watch?v=B7cf9IVvovE


Vad kan man annars kommentera om de båda semifinalerna som har varit; den ena var helt hopplös och att förmodligen samtliga bidrag (ja även Nederländerna) som var med i andra semin skulle ha lyckats ta sig till final om de varit med i tisdagens kalkonkväll.

EBU kanske skulle ge Ukraina och Ryssland frikort till finalen, då de visst kan skicka vilken dynga som helst och ändå ta sig till final.

Saknar nästan förra årets semifinal-programledare, det har varit alldeles för lite "skämskudde" över årets semifinaler. Det ju under dessa som man släpper lös praktikanter. I Sverige skulle vi ha släppt lös de som jobbar med "efter idolprogrammen" som har tillräckligt lite självdistans och tillräckligt med inkompetens för att skapa magisk television.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar