Frisörproblematik

Vissa saker övergår mitt ringa förstånd. Idag besökte jag frisören, och precis som alltid har jag dragit ut på det in i det längsta. Och begriper inte varför. Lovar nästan att det kommer förmodligen undra över samma sak om ca 1,5 månad.

Rutinen brukar vara såhär: Idag har jag klippt mig, blev ok, lite kort kanske men va fan, det växer väl ut igen. Om ca 3-4 veckor kommer jag se mig själv i spegeln och säga, 2Kanske skulle försöka gå till frisören, börjar bli dags nu." Två veckor senare brukar det låta "Nu MÅSTE jag verkligen gå till frisören." Det är först efter ytterligare två veckor som jag tvingar mig själv att gå dit efter att ha jobbat förmiddag och ställt mig frågan vad det är för burr i spegeln.

Varför skjuts det upp? Visst att devisen "gör inte idag vad du kan göra imorgon" i många fall kan appliceras på mig, men ändå. Har ju trots allt ingen skräck, inga obehagskänslor och det är ju inte riktigt så att det flödar av aktivitet på de fria dagar som man ändå har. Kan inte påminna mig en endaste liten grej som skjuts upp lika ivrigt som just frisörsbesöken. Kanske ska bli ett framtida nyårslöfe, att går till frisören, få det överstökat, vänta inte tills burret är en förlorad sak.