onsdag 31 mars 2010

Vitt

Från kaffemaskinen på jobbet kan man välja mellan en mängd olika drycker, alltfrån varmt vatten via svart kaffe, choklad och kaffe med mjölk. Eller nej, sedan en tid tillbaka så heter det inte mjölk. Plötsligt en dag, helt utan förvarning så var kaffemenyn utbytt. Ordet "mjölk" var utbytt på samtliga ställen till "vitt". Cappuchino blev följdaktligen "starkt kaffe samsatt med vitt".

Men kunde inte den som kom på att använda ordet "vitt" ha varit lite mer innovativ, kreativ. Behövde inte vara mycket men lite iallafall. På jobbet över en frukost/lunch/fika så försökte jag och en vän/kollega komma på andra saker att kalla detta "vitt", och vi var kreativa. Förslag på "vitt" istället för "vitt":, "mjölsubstitut", "något men inte mjölk", "skulle kunna vara mjölk", ".....mjölk.....typ", "Du vill inte veta", "jävla livsmedelsverket lät oss inte kalla det mjölk", "det är vitt och har du det i kaffe påminner det om mjölk", "vitt - men inte för näsan". Det var ett axplock.

Har du något förslag att kalla detta "vitt", var inte rädd skriv. Ordet är nu fritt.

söndag 28 mars 2010

Tidsfördriv eller beroende?


Det är söndag idag, har sedan torsdag varit hemma och i huvudsak inomhus på grund av virus i hals och nos. Som vanligt har det blivit många timmars spelade av Football manager 2010, kallat för "FM".
Är inne på min tredje säsong som manager över Liverpool.

Efter 2,5 säsongs tight defensiv fotboll med Brighton & Hove Albion och överträffande av styrelsens förväntningar fick jag erbjudandet att ta över Liverpool som just sparkat Rafa Benitez. Liverpool är ju favoritlaget och erbjuder de mig jobbet ska det till mycket för att tacka nej, så jag accepterade och lämnade Brighton med löfte att en dag återvända.

När jag tog över Liverpool var det ett lag i kris. De låg på nedflyttningsplats efter 10 spelade omgångar, 1 vinst 3 oavgjorda och 6 förluster. På grund av en misslyckad 10:e placering säsongen innan fanns det inget spel i europa att se fram emot heller. En spräckt lönebudget, ett flertal spelare som lyfte £50.000 eller mer per vecka återfanns i reservlaget (Andrea Dossena, Fabio Aurelio, Alberto Aquilai m.fl.).
Laget hade dessutom lånat ut David N'gog till slutet av januari, det enda logiska backup till Fernando Torres. Lägg därtill att det knappt fanns några påläggskalvar till de åldrande stjärnorna Jamie Carragher, Steven Gerrard och Dirk Kuyt. Laget hade väldigt många potentiella startmålvakter (5 st varav 3 runt 30 års strecket), en ganska illa balanserad backlinje där de flesta var runt 28-30 år, inget bakom. Mittfältet en uppsjö av centrala offensiva mittfältare och och några yttermittfältare av lägre kvalitet. Precis som med backlinjen var samtliga spelare mellan 28-32 år och ingenting fanns bakom. I anfallet fanns Fernando Torres och andra anfallare var Dirk Kuyt och bakom honom Nicola Saric. En spelare som inte har tillräckligt med talang för att spela i ett premier league lag.

Det var inte en klubb i bästa skick, och det var ett tag kvar till transferfönstret öpnnade så det gällde att försöka få laget att vinna. Även om laget saknade balans och var en aning ålderstiget så fanns det fortfarande bra spelare i laget, och inga större skadeproblem (bara Dirk Kuyt skadad). Min första match var hemma mot mittenlaget Sunderland i ligacupen. Någon dag innan matchen åker jag på min första skada, Fernando Torres, spelaren som inte får gå sönder, skadar ledbandet på träning. Prognosen: borta 4-6 månader.

Men trots skadeproblemen på anfallssidan så lyckas jag gå vidare mot Sunderland efter att ha vunnit på straffar. Spelar sedan 0-0 hemma mot Reading och efter det så rullar det bara på. Steve Gerrard håller sig skadefri och börjar göra mål. När säsongen ska sammanfattas så slutar laget på en 5e plats. På de 28 matcher jag ledde laget vann man 17, spelade oavgjort 8 och förlorade endast 3 matcher.

Andra säsongen gällde det att försöka bibehålla formen och samtidigt göra sig av med dödkött och hitta yngre (lammkött) och billigare förmågor. Hade under vintertransferfönstret lyckats göra mig av med Aurelio, Dossena och Pareja. Tre spelare som alla hade +£50 000 i vecka i lön och inte tillförde något, samt började bli ålderstigna. Hade varit nöjd med att bara bli av med dom men nu fanns det klubbar som var villiga att betala pengar för dom också. Tackar.
Under sommaren lyckades jag göra mig av med ytterligare fem dyra spelare som inte hade någon framtid och skaffade in 5 stycken yngre spelare (ingen över 20 år).
Laget fortsatte under säsongen på den inslagna banan, trots att Torres i början av säsongen åkte på ytterligare en långtidsskada, trots att klubben byter ägare, lyckas laget vinna Europa cupen och sluta på en andra plats i Premier league, 77 poäng lyckades man skrapa ihop. 5 poäng mindre än seriesegrarna Arsenal.

Inför den tredje säsongen så börjar den nya ledningen pumpa in massvis med pengar till nya spelare. Och jag börjar på allvar förbereda mig för nästa stora utmaning, göra en generationsväxling samtidigt som jag ska utmana om titeln. Blev tvungen att sälja, enligt fansen, förra säsongens bästa spelare, Martin Skrtel, då han ville ha en ny utmaning. Ersatte honom med två 18-åringa mittbackar. Men lyckades behålla Daniel Agger som enligt mig var betydligt viktigare än Skrtel. Köpte 8 spelare för sammanlagt £65 mille, ingen över 18 år (samtliga jätetalanger och jättedyra) och samtliga spelare jag gjorde mig av med hade antingen sina bästa dagar långt bakom sig eller har inte potential att ha så goda dagar som jag kräver.

Nu efter 12 ligaomgångar ligger jag på en tredjeplats, fyra poäng efter och en match mindre spelad än serieledarna Arsenal. Kvalificerad till andrs omgången av Champions league och de yngre förmågorna verkar hålla måttet. De enda orosmolnen är 1: det dyra (£20 mille) argentinska nyförvärvet inte presterar i närheten av vad han kan/borde. Men hoppas att det bara är en acklimatiseringsfråga. Får se om lite reservlagsfotboll kan hjälpa.
2: Är tiden mogen att göra sig av med Javier Mascherano, införskaffade under sommaren två tonåriga defensiva mittfältare som båda redan håller yppersta klass. De måste få spela. Men är de redo?

Helgen som varit har mycket tid gått åt till FM, bara att skriva ett sånt här långt inlägg motiverar verkligen frågeställningen, har den här gossen ett intresse, eller är han i behov av hjälp för sitt begynnande missbruk? :D

fredag 26 mars 2010

Våffeldagen

Jävlar var det igår det var våffeldagen.....

Äntligen nya SJ-nytt


Så kom den då äntligen. Personaltidningen SJ-nytt som lagom till detta nummer har ändrat layout. Från att ha varit en ganska anspråkslös tidning i morgontidningsformat, ganska grå och färglös, så har man velat göra en ansiktslyftning. Mer färg och fräschare, det antar jag var målen. Mer färg har man lyckats med. Men också från att sett ut som vilken statsägd tidning som helst, vilken inte har sett förändringar sedan 1968, till ett skolprojekt från gymnasiet. Det är pappersmaterialet (glansigt och billigt), ihophäftandet av sidor, bilderna, formatet. Layouten påminner mycket om de där gratistidningarna som fanns att hämta i skivbutiker (på den tiden det fanns skivbutiker). Men all heder att man försöker att förändra tidningen. Och när de ändå var på förändringshumör hade man ju kunnat önska att de skulle kunnat ändra mer i innehållet. Tror det är mer notiser nu. Vilket är bra, då texter som har fler än 60 ord tenderar att bli propagandistiskt blaha som skulle få valfri diktator att känna sig stolt. Tänk vad uppfräschande det skulle vara att när man ändå intervjuar företagets VD, andra chefer och anställda också ställde "obekväma" frågor. Nu ställs det ibland vissa frågor som kan tolkas som lite ....mindre inställsamma, men då ställs det inga följdfrågor.

Detta skulle kunna stå med en intervju med VD'n Jan Forsberg:
Fråga - Är SJ förberedda inför konkurrensen?
Svar från VD - Ja det är vi.
Följdfrågan -.....nej det kom aldrig någon.

I det senaste numret så är det en stor intervju med Vd'n Jan Forsberg, som ger sin syn på den kommande konkurrensen. Han tror att SJ kommer klara sig bra, SJ är duktiga, och bygger man bara vidare så blir "vi" ännu bättre. En fråga behandlade de problem som spårtrafiken upplevt under vintern, och det enda som nämns är att det "arbetas på en åtgärdsplan". Inget om det förändrar något av besparingar, vad man har lärt sig osv. Alldeles för lite ifrågasättande alldeles för mycket ryggdunkade.

Det är innehållet som behöver fräschas upp mer än utseendet. Och hade det åtgärdats i samband med "ansiktslyfningen" hade jag kunnat leva med en gymnasial skoltidningsprodukt. Men får väl vara glad åt det lilla, notiserna kan ju vara intressanta. De känns trovärdiga. De är nu fler. Men annars känns nya SJ-nytt lika informativ och trovärdig som kvällstidningars larmartiklar om nya sjukdomar som du aldrig vetat om att du haft. Fast skillnaden är att nu är det i fyrfärgtryck.

Provokationer

Kan inte påstå att jag följer den pågående ishockeykvalserien upp till elitserien speciellt intresserat eller noga. Allt jag vet om kvalserien är att Leksand i sina egna ögon fortfarande är ett topplag i elitserien och att de återigen kommer misslyckas att ta sig upp.
Men igår hände det tydligen något speciellt. "Supportrar" till AIK (såklart) lyckas på något sätt ta sig ner till moståndarlaget Rögles spelarbänk och ska spöa skiten ur deras tränare. Så klart är alla med det rätta upprörda , "detta ska inte få hända" osv. Men idag när jag gjorde dagens lilla nyhetskoll på nätet har ialla fall två tidningars krönikörer (Göteborgs posten och Aftonbladet) attackerat ämnet från en ny vinkel. "Det är inte bra att supportrarna försökte ge sig på tränare och spelare, men lite får ju de ju skylla sig själva då de provocerade publiken". Vilket jag tolkar som att när man som målgest gör "hysch"-tecken räknas det som provokation och då kan man få räkna med att publik försöker ge sig på dig. Något som jag alltid har förstått som en del av spelet. Publiken ska vara beredd på att om de sjunger nidramsor om andra lags och spelares uselhet kan det hända spelarna och laget ger sig upp på läktaren och försöker göra riktig skada. (Antar att målvakterna ger sig upp i ganska tidigt stadie, deras klubba har betydligt större träffyta, väl skyddad från angrepp och klubbhandsken är inte att leka med.)

Det kan vara att dra det för långt, men det påminner en del om ett annat aktuellt ämne, huruvida tjejer "förtjänar" bli våldtagna. De provocerar ju de stackars pojkarna som bara följer sina naturliga instinkter.

Nästan lika lite som det är en ursäkt för våldtäktsmän att känna sig "provocerade" så är det ingen ursäkt, eller ens förklaring, till varför en supporterskara får för sig att visa sitt missnöje på motståndarnas spelare och tränare. Bunta ihop-, polisanmäl- och stäng av dom. Straffa föreningen. Sen hoppas jag att spelare fortsätter att "provocera" klackarna likväl som jag hoppas att suporterklackar fortsätter att "provocera" sin motståndare.

torsdag 18 mars 2010

ett första inlägg

positiv särbehandling är nyspråk för laglig diskriminering. fast abc-nytt rubricerade det som könskvotering. men då kanske det ska gälla mer än ett kön.